SAREK, en ny tur in i vildmarken, långt bort från civilisationen. En SAREKvandring innebär, som alla vet, lite mer krav på vandraren. Mer packning, mer mat och risk för att bli blöt och inte kunna torka prylar på flera dagar. Och sist men inte minst – det kommer att bli en del intressanta VAD….
Det är med andra ord dags att plocka fram tälten och sovsäckarna igen. Rapadalen kan vandras på två sätt, ett nere i själva dalen, och det andra genom att hålla höjd och gå parallellt med dalen för att sen gå ner i den i slutet. Jag har valt höghöjdsalternativet. Rapadalen ser på kartan inte särskilt svår ut, men jag räknar med att vi kommer att få en ordentlig utmaning, men även en fantastisk vandring.
Att vandringsupplägget inte blir enl ursprungsplanen har ni redan läst under fliken ”planering”, men jag är övertygad om att ni kommer att få uppleva Rapadalen ordentligt ändå.
Här följer en beskrivning av sträckan i stort, och den finns markerad med rött på kartan nedan
Vi startar i Aktse, och viker efter ca 1,5 km av från Kungsleden och följer stigen bort till Skierfeklippan, som vi givetvis bestiger. Därefter kommer vi att hålla oss på höjd och vandra parallellt med Rapadalen bort till Lulep Vássjájågåsj och vidare snett ner mot Alep Vássjájågåsj. När vi kommit ner i Rapadalen, kommer vi att gå i den fram till Skårkistugan. Efter Skårki kommer vi att gå upp i Snavavagge, och här finns även tillfälle för ytterligare en toppbestigning –Låddepakte. Vi lämnar Snavavagge genom att runda Bielatjåhkkå och därefter ge oss in i Bastavagge (Pastavagge). Nu är vi på känd mark, och det kommer vi att vara resten av vandringen, som går fram till Rinim med påföljande båttur över Sitojaure. Beroende på hur vi ligger till tidsmässigt kommer vi sen att vandra vidare mot slutmålet, Saltoluokta.
När det gäller sträckan vid Rapadalen har jag byggt min etappbeskrivning på de tips jag fått genom forumet Fjällvandring på Utsidan. Tack till er som besvarat min fråga där!
Som vanligt är det en sak att sitta hemma med kartor och planlägga, och sen visar det sig att verkligheten är något helt annat. HUR vår vandring vid Rapadalen och Bastavagge blev kan ni läsa om i vandringsbloggen som publiceras efter hemkomsten. 
