UPPRESAN:  Vi lämnar Halmstad med tåg den 23 juli. Återkommer med tider. Enligt mina planer i dagsläget blir det sen buss från Gällivare till Stora Sjöfallet, med en avslutande helikoptertur till Aktse. Ett annat alternativ är buss från Murjek till Kvikkjokk och sen HKP därifrån.

HEMMA. Vi är tillbaka i Halmstad den 4 augusti.

Vandringens längd:  Ca 10 mil

Toppbestigningar:  JA, Skierfe och ev Låddepakte

KARTA:  Lantmäteriets Fjällkart BD  10(1:100 000), Calazo Sarek och Padjelanta (1:100 000)
Calazo Sarek nationalpark ( 1:50 000)

           

SAREK och Rapadalen, med andra ord en liten upptrappning mot förra Sarekvandringen. Min ursprungsplan lät väldigt bra på planeringsstadiet, men sen föll den som ett korthus när verkligheten klappade på dörren. Tanken var att vi skulle hoppat av tåget i Murjek för att sedan fortsätta med buss mot Kvikkjokk. I Tjåmotis skulle vi byta till minibuss, den lokala ”taxin”, för vidare transport ner till parkeringsplatsen, där vi sen skulle vandra längs med sjön Tjaktjajaure och sen avsluta med båttransport till Aktsestugan.  Hade sen tänkt att vi skulle boka in oss på en båttur i Rapadalen tor bort till avstigningsplatsen för Sarekvandrare i Rapadalen, dvs till Nammásj ( markerat med röd linje på kartan)

Men nu blir det inte så här eftersom tiden gått hårt åt den äldre lokalbefolkningen som skötte taxi- och båtverksamheten. Känns väldigt osäkert med Tjåmotis Taxi, och även vad gäller Lähntas båtkörande in mot Sarek.  Vi tar det säkra för dete det osäkra och flyger helikopter till Aktse!
Att vandra i SAREK innebär att det mesta kan hända. Allt från trasig utrustning typ kängor, till att vädret visar sig från sin sämsta sida, Dessutom innehåller en Sarekvandring alltid flera häftiga vad. Detta gör att jag måste planera med en reservdag, samt att jag även har lagt in någon dag där vi ej går så långt. Årets vandring ser inte särskilt svår ut när man tittar på kartan, men den har flera svårigheter i beredskap.

Ni bör givetvis förbereda er inför turen genom lite allsidig träning. Börja redan nu och öka sakta intensiteten. Jag kommer inte att lägga ut några träningstips, utan behöver ni hjälp så titta på Sarekvandringen 2012  under ”träningstips”   
Jag siktar på att genomföra någon/några träningsvandringar under våren

  Finns det något bättre sätt att förbereda sig på en SAREK vandring än att göra det i fjällen? För mig gick startskottet redan sista veckan i september i år då Magnus, Atlas och jag fick en härlig vecka i Grövelsjön. Under den här höst/vinterveckan blev det lite pulsträning när Atlas och jag besteg både Salsfjället och sen områdets högsta topp Elgåhogna.  Det gäller att bibehålla känslan av att bestiga norska toppar, även om de här två är betydligt lägre än Jotunheimstopparna. Elgåhogna är 1460möh och Salsfjället 1281 möh men efter att ha tagit det lugnt sen sommarvandringen blev det här ett bra startskott. Nu gäller det bara att hänga i med uthållighets- och benträning.

Så mycket träning blev det inte för mig efter Grövelsjön. Hösten kännetecknades av en alltmer intensiv smärta i högerknät, så i början av december var det bara att kasta in handduken och gå tillbaka till Daniel på Amadeuskliniken. Det besöket slutade i remisser till röntgen och Ortopedspecialisterna i Falkenberg.

                            

Trots ett inte helt läkt knä blev det start i Öppet Spår, ett lopp som även Linnéa körde. Det blev en kort pratstund i spåret innan hon försvann iväg över myrarna.  Vi är dock båda två mycket näjda med dagen och tiderna.

      

Senare i veckan gav sig Kristina och jag i kast med Nattvasan mellan Sälen och Mora, och det var en häftig upplevelse. Det absolut roligaste loppet av alla i vasaloppsveckan!

Nu räckte dock varken krafterna eller tiden till för alla nio milen, utan vi stannade i Evertsberg. Men 48 km skidåkning blev det.

Anmälningstiden har nu gått ut, och deltagarna på vandringen blir Anna, Linnéa, Lisbeth, Kristina och undertecknad. Med andra ord samma gäng som var i SAREK sist, 2015.

Tyvärr innebär årets vandring att vi måste nyttja SJ, och det är samma bök som vanligt. Jag har redan blivit tokig och fått ännu fler gråa hårstrån på vår vän SJ..... I februari sa de att de skulle släppa biljetterna till Norrlandstågen i mars, men så blev det inte. Som vanligt är det banarbeten så de kan inte släppa några biljetter, men lovar att de skall vara klara för bokning senast 1 månad innan avresa :(  .............   De kunde inte ens säga VAR banarbetena var. Jag har försökt hitta det på trafikverkets hemsida, men där var det verkligen rörigt... Senaste budet är nu att biljetterna släpps på tisdag 9 april. Den som lever får se.

Någon gemensam vandring den 14 april blev det inte, men det hindrade inte mig från att starta upp min vandringsträning den dagen. Blev en lätt start på ca 7 km med en ryggsäck som vägde ca 16 kg. Kändes helt ok i knät, så nu är jag på G!

Den 11 maj lyckades vi få ihop en träningstur uppe i Åkulla bokskogar. Jag hade valt ut Skogsboleden, en slinga som inte är särskilt lång, bara 5,5km, men desto jobbigare. Den innehåller en total stigning på 250 höjdmeter och och då passerar man 5 kullar inkl Hiaklitten. En otroligt fin tur så här när bokskogen precis slagit ut, men den var svettig.

  

Tyvärr har det blivit lite grus i maskineriet för några av oss när det gäller att träna. Anna har fått ryggskott och jag har fått två ordentliga smällar på mitt opererade knä så någon mer ihärdig vandringsträning har det inte blivit.  Men desto bättre har det gått för Linnéa som sprang Stockholm Marathon och vann K70 klassen. Grattis!

För mig som är nötallergiker är torkad frukt och bär alternativet att ta med som godis. Med andra ord är en tur till jordgubbslandet och självplockning ett måste, och resultatet blev ett par liter gubbar som torkades enl konstens alla regler. Gott, och dessutom ett betydligt lättare alternativ än nötterna.

Nu är jag inne i slutfasen av förberedelserna. Lite ny utrustning har det blivit, och den skall testas och kontrolleras hemma. Har bla bytt ut mina gamla trotjänare Lundhags coverboots mot de modernare ”Torrskodd”.  Biljetterna är utskrivna och det blev en tjock lunta, men vågar inte förlita mig på tekniken och ha biljetter och vouchers i enbart telefonen. Känns bäst med både livrem och hängslen!, Gore Texläderna är tvättade och impregnerade, och likaså har Fjällrävenbyxorna fått en tvätt och överstrykning med” impregneringstvålen”.  Även tältet har fått en översyn och städning. Resterna från Grövelsjön är urstädade, och tältduken är ren och nyimpregnerad. Men det hade varit skönt om vi slipper testa om impregneringen är tillräckligt bra gjord. Vi vill ha fint väder!

Den för migt så viktiga fotvården är påbörjad och fötterna har fått både bad, filning och insmörjning. Allt för att minska risken för de ständiga skoskaven. Har fått fötter som verkligen inte är gjorda att vandra på… Har även tagit fram en massa fottejp. I år skall den räcka!

                          

Extra viktigt är det i år att vi följer den tänkta vandringslinjen. Framförallt under den andra etappen gäller det att hålla rätt höjd och passera några av svårigheterna på rätt höjd. Med andra ord måste den tänkta vandringsvägen ritas in på kartorna med extra stor noggrannhet. Kommer även att lägga en planerad rutt på Garminsändaren för säkerhets skull.

Det är bara två saker som återstår. Förutom att lägga fram alla prylar och sen väga in allt (hoppas verkligen att jag hamnar under 25 kg), ska jag försöka få ett svar på vad det kostar att få skjuts över Sitojaure. En fråga som båtföraren Kuhmunen tydligen inte vill svara på. Har förstått att priset är synnerligen flytande så det kan ju bli intressant att se vad vi får betala….

De sista dagarna blev som vanligt intensiva med det sista som skall göras.  En NOGGRANN översikt av kängorna som för säkerhets skull limmades vid sulan och fick nya skosnören.  Givetvis ingick även rengöring och infettning.

Maten för tio dygn i Sarek tar plats. För att minska på volymen, och även vikten,  öppnade jag torrfoderpåsarna och tömde över innehållet till vanliga plastpåsar. Sparade in 2,1 hg i skräp samt fick två hanterbara matpåsar. Perfekt! Sen tillkommer ju frukost och lite energigodis mm.

      

Så var det då äntligen färdigt.  En hiskligt massa prylar, HUR ska de få plats? Men efter packning i packpåsar så krympte volymen ordentligt. Då återstår bara det mest spännande – invägningen……Och årets resultat blev 25.4 kg, och till detta kommer 680 g kamera. Helt överkomligt, även om det nu inte var något vatten med i packningen. Men den krymper och blir lättare för varje dag.

                        

NU drar vi till SAREK!

Tillbaka till STARTSIDA