AVRESEDAGEN

     
 

Inledning:

Det känns verkligen konstigt att trots att det idag är resdag har jag en hel dag att fixa till det sista. Tåget går ju inte förrän klockan 2200 i kväll. Tyvärr har vår lilla grupp minskat, då Siw tvingats lämna återbud pga en inflammerad häl med tillhörande sena. Vi kommer verkligen att sakna dig Siw!
 
     
     
 
 
 

23 juni:

 
     
 

Förmiddagen ägnades till att ringa STF och BLT (nej inte tidningen i Blekinge, utan Badjelánnda Laponia Turism som driver stugorna i Padjelanta) för att försöka få tillbaks lite betald logi för Siw. Inga problem med STF, men betydligt svårare att få kontakt med samerna. Slutade med att jag mailade dem istället. Hoppas det fixar sig där med.

Ett annat måste med dagen var att hinna in till stan och växla till norska kronor. Frågan var bara hur mycket. Busspriserna har jag fortfarande ingen aning om, och så är det där med stugavgiften i de norska hytterna. 2004 när vi gick Nordkalotten la vi pengar i ett kuvert i stugorna, men förra året hade jag växlat, och då skulle man inte betala med pengar utan skriva upp ett kortnummer.  Antar att man bytt system, så jag fixar bara busspengarna.

Så var det då dags att ge sig på packningen. Mat plockades fram, och det blev faktiskt en hel del. De flesta stugorna vi kommer att passera har inte någon försäljning, så det är bara att proviantera för alla dagarna. Har vi tur kan vi få köpa fisk hos samerna, men det vågar jag inte räkna med. Till detta kommer då frukosten, samt lite smått o gott att tugga på. Och givetvis att dricka... Det slutade med att klädpåsarna inte var så många, men matpåsarna desto större.

Men oj vad mycket plats det var i ryggsäcken nu när det inte skulle tryckas ner något tält, sovsäck eller liggunderlag. Resultatet blev också att ryggan kändes både smidigare och betydligt lättare än den brukar. Undrar vad vikten är?
 
 

23,17 kg, är helt ok, med tanke på att det är inkl 2,5 kg kamerautrustning
 
 

 

 
 
Men det fanns fortfarande gott om plats, så det var bara att packa vidare och slutföra min egen lilla plan. Eftersom två i gänget har nollat under året så har vi ju lite att fira. Vad passar väl bättre än att fira vår 50- resp 60-åring med lite skumpa i en fjällstuga? Blir lite tungt att bära första etappen för mig, men det ska nog gå bra även om det är uppför. Konstaterade att det blir något lättare med två flaskor istället för en magnum. Eftersom ingen annan har koll på mina planer kan jag inte heller fördela en flaska till någon annan.
 
 

Lite ballast gör ju inget. Blir det för tungt får vi väl korka upp och börja festa längs med vägen!
 
 
 
 

NU började ryggsäcken kännas normal, dvs när vikten passerat 25 kg. Jag testade även om ryggan gick i den nyinköpta flygplanssäcken, och det gick med lite lirkande. Tänkte vara lite slösaktig och lämna det riktiga, dyra, fodralet hemma, och slänga det här som jag köpt på Claes Olsson för under hundralappen, när vi är framme på Bodö. Inte för att det väger särskilt mycket, men det tar lite plats.

Nu är jag klar och det är fortfarande flera timmar tills vi skall åka. Hann med både eftermiddagsfika och middag i lugn o ro på altanen. Kom även ihåg att ringa sonen som fyller 25 i dag. Grattis Fredde!!

Så var vi då samlade på stationen i Halmstad. Ja inte riktigt alla ännu. Åse hoppar på i Ängelholm, och Linnéa träffar vi i Bodö. Det var jättekul att träffas igen, och när vi sagt hej då till våra nära och kära hade vi mycket att prata om.
 
     
 

Den klassiska stationsbilden innan avresa.  Katarina, Eva, Lisbeth och Anna
 
     
 

NUU var vi äntligen på G, bara att invänta tåget som snart skulle komma in. Eller inte…..

Suck, pust, stön, Givetvis försenat, och det med en hel timme. Signalfel….
 
 

Det här börjar ju bra…
 
     
 

Äntligen kom vi då iväg en dryg timme försenad, och det kändes riktigt bra att vi inte hade det stressigt på Kastrup. Åse anslöt i Ängelholm och bjöd glatt på päronmer som var lite preparerad. Nu var allt frid o fröjd och vi tuffade vidare ner mot Danmark. Eller… Plötsligt fick vi veta att vi måste flytta oss från vår vagn för det skulle kopplas om i tåget i Helsingborg, och sen var det inte alls säkert att tåget skulle fortsätta till Kastrup trots att det stod på biljetten…

Omkopplingen tog” bara” 20 min då vi fick vänta på perrongen och sen fick vi veta att vi måste byta tåg i Malmö.
 
     
 

Malmö central klockan 0110 en måndagsnatt. Roligare kan man ju ha!
 
     
 
Efter att ha väntat i Malmö i drygt 40 minuter kom vi äntligen på ett tåg som skulle till Kastrup. Efter en kort tågresa över bron var vi framme vid en tämligen död flygplats. Checka in kunde vi inte göra än, så det gällde bara att hitta något ställe att hänga på. Lisbeth hade fått rådet av Thomas att Seven eleven hade öppet H24 så vi drog oss dit. Såhär lång hade våra hjärnor fungerat, men nu tog tröttheten över och de bara tvärdog. Mitt emot Seven eleven hittade vi en vägg och där la vi vår packning, och så småningom oss själva med. John Blund hade kommit!  Vaknade till efter en stund av att jag kände mig allmänt frusen och ruggig och lite sträv i halsen. Inte förkyld nu!!!!!! Dessutom var det ljust av några lampor, och efterhand alltmer bullrigt. Måste dessutom alla människor passera just där vi låg?
 
 
  
En sann soldat kan sova när och varsomhelst…. Krävs bara lite fältmässighet som pappa alltid sa.
 
     
 

Efter ca 2 timmars slumrande var det dags att börja förbereda oss för incheckning. När vi vaknade till insåg vi hur otroligt korkade vi varit.

Hur kan man välja att lägga sig vid en vägg där det sitter en stor informationstavla om avgående flygplan??????!!!!!!!!!!

 
     
       
       
 

NÄSTA DAG

   
       
 

FÖREGÅENDE DAG

   
       
 

Till STARTSIDAN