30 Januari:

Vilken härlig dag vi har haft! Finns det något bättre än att se ett gäng glada ungdomar fara fram i snön med stora leenden i ansiktet. Det blir ju inte sämre av att vi även har fått se solen. Med andra ord en riktig kanondag!

Men innan vi gick ut inleddes dagen med ett teoripass om laviner, hur de uppkommer och hur man kan undvika faran att dras med i dem. Till skillnad från andra år behövde jag idag inte förlänga lektionen till flera timmar, bara för att det skulle bli lite varmare ute. Idag räckte den inplanerade timmen alldeles utmärkt. Än en gång är jag jättetacksam när jag håller den här lektionen att jag är på den här platsen. Det är bara att vända sig mot fönstret och peka upp på Salsfjället, så förstår alla vad en hängdriva är.

Klockan 0945 startade det stora skidäventyret för våra ungdomar. De jobbade i sina vanliga grupper och har under dagen passerat tre utbildningsstationer. Vi har lärt dem den ädla konsten att ÅKA skidor och utnyttja glidet, de har drillats i backe – både uppför och utför samt i skidexercis. Som vanligt är en av höjdpunkterna lappkasten. Här slås det knut på både armar och ben, men till sist har de lyckats göra ”helt om”.

Men det är inte allti så lätt at ”bara” åka där det är flackt. Men det har varit en fröjd att se med vilken glädje och energi ungdomarna har jobbat. Ena sekunden står de på huvet i snön, för att i nästa resa sig upp och med mungiporna från öra till öra staka vidare.

Lunchen åt vi ute, nere på myren nedanför fjällstationen. Tyvärr är snödjupet inte så stort i år,  så de fick jobba ordentligt för att få till bra sittgropar med en ordentlig mur bakom ryggen. Men snart puttrade vattnet i köken och det mumsades på grönpåse.

En som uppskattade dagen med alla skidåkarna, där Matias blev favoriten, var Atlas. Vår käre löjtnant gjorde misstaget att bjuda upp till dragkamp, och det kunde ju bara sluta på ett sätt……..

I kväll har jag gått igenom varför jag har lagt in ett isvaksbad på programmet, och hur övningen skall genomföras. Jag hoppas att det lugnade dem något, men det syns att de är nervösa. Och vem var inte det första gången man skulle kliva ner i en mörk kall vak.
Hur det gick får ni läsa om i morgon.