| |
11 augusti:
|
|
| |
|
|
|
| |
Vilket häftigt skådespel jag fick uppleva när jag gick ut för att väcka de andra. Väckningen fick vara, nu skulle kameran fram. Det var verkligens viljornas kamp mellan dimman/regnet och solen.
|
|
| |
|
|
| |
Wow!!!
|
|
| |
|
|
| |
Sovmorgon och inga tider att passa. Vi skall inte checka in på Saltoluokta förrän i eftermiddag, så vi behöver inte stressa. Nu hade Kristina och jag fått in våra morgonrutiner perfekt, så allt gick utan att vi var medvetna om det på tidtabell. Förmodligen en yrkesskada hos oss båda! Så när vi hade ätit, packat ihop sovsäckar o liggunderlag och påbörjat tältfällningen så var de andra inte med i matchen. Stackars Lisbeth hoppade över sitt morgonkaffe för att skynda på. Det var inte meningen att stressa er andra, men nu blev det tydligen så. Förlåt! |
|
| |
|
|
| |
Hade det inte varit så låg molnbas så hade vi sett Kierkau i bakgrunden. Men nu såg vi ibland inte längre än 10 meter. Dock ingen risk att gå vilse.
Nu väntade rena E4an ner till fjällstationen.
|
|
| |
|
|
| |
Om vår promenad ner till fjällstationen finns det inte så mycket att skriva. Det var dock ingen av oss som kände för en kaffepaus i backarna, så det här är första gången vi struntar i kaffe i Saltobacken. Lättgånget men otroligt drygt och tråkigt. Men det var väl den hägrande ölen som gjorde att vi tyckte det tog tid. |
|
| |
|
|
| |
I dimman med Akkajaure i bakgrunden.
|
|
| |
|
|
| |
Bra jobbat gänget! Vi fixade det i år igen, även om det nog var jobbigare än förväntat. Nu är vi värda vår belöning!
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
En varm dusch, varm bastu, tvål, schampo rena kläder…. Nu lekte livet igen. Det är verkligen de små detaljerna som gör livet värt att leva. Att vara ren är en helt underbar känsla!
Årets tur var Annas tionde vandring och det ville hon fira med lite skumpa. Och vi kunde väl offra oss…. Det smakade gott!!!!! |
|
| |
Skål, och tack för tio fantastiska vandringar Anna. Och givetvis tack för skumpan.
|
|
| |
|
|
| |
Jag kan absolut inte förstå hur Saltoluokta kan vara så omskrivet för sina middagar. Blir bara förbaskad varenda gång, gott, javisst men det slår inte tex STF Grövelsjön. Det är bara en enda lång väntan på att få gå och hämta mat. Nu hamnade vi ännu en gång vid nitlottsbordet, viket innebar att vi får hämta maten sist. Först efter 30 min väntan var det vårt bord. Detta i sin tur innebär att de andra borden har hunnit hämta påbackning av förrätten både en och två gånger innan det är vår tur. Med andra ord så börjades förrätten dukas av innan vi fått chans på påbackning. Det här hänger då med över huvudrätten, så det slutar med att man har fått slänga i sig maten för att hinna med. NEJ, inför buffé som är öppen ett par timmar istället.
|
|
| |
|
|
| |
NU har vi ÄNTLIGEN fått vår förrätt.
|
|
| |
|
|
| |
Efter middagen slog vi oss som vanligt ner framför brasan, som jag givetvis tände. Nu skulle vi ha det lite mysigt. Kanske med en Irish Coffee eller något liknande. Men några menyer med ”after fjäll” finns tydligen inte längre, så vill de inte sälja något så får det vara. |
|
| |
|
|
Nu blev det ingen lång myskväll, John Blund kom tidigt och slängde ut sin sand. Trötta men nöjda drog vi oss tillbaka till våra SÄNGAR.
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
