1 September: 

När vi vaknade kände vi oss ganska så utvilade, och när det började kurra i magen väntade frukost. Tyvärr var det mulet och grått utanför fönstren, och dessutom kunde vi se en och annan vattendroppe. Med andra ord helt enligt YRs prognos. Och ska vi fortsätta att lita på den så kommer vädret att bli bättre i morgon och sen vara hyfsat.

Framme i Boden var det bara att gå rakt över perrongen och hoppa på nästa tåg. Nu blev gänget komplett i och med att Linnéa anslöt. Turligt nog hade vi fått platser i samma kupé. Timmarna upp till Gällivare ägnades åt lite korsordslösning, skvallertidningsläsande och mycket prat.

I Gällivare gällde det att få i oss lite lunch. Den här gången hade vi bara 30 minuter på oss, men de brukar ju vara snabba på Sibylla, så vi lämnade kvar Kristina med packningen och rusade dit.  Jodå, de var snabba så vi hann få vår mat, och tom slänga i oss den innan vi hoppade på bussen. Linnéa blev först i busskön och kunde sedan välja o vraka bland platserna, så vi hamnade längst fram på övre däck. Riktigt fin utsikt över vägen!

     

Desto närmre Stora Sjöfallets nationalpark vi kom, ju mer vatten kom det ovanifrån. Det blev en lång paus, betydligt längre än det har varit förut, vid Stora Sjöfallet. För att fördriva tiden blev det en fika på vatten och en kaloribomb i form av kladdkaka.

När bussen startade för den sista etappen till Vakkotavare kändes det, med tanke på vädret, skönt att vi inte skulle börja gå redan på kvällen. En natt i stugan och sen skulle väl regnet vara borta, eller……..

Det brukar inte vara mycket folk som hoppar av vid Vakkotavare, men i dag var det minst sexton vandrare som klev av här. ”Hoppas verkligen att de flesta ska tälta” tänkte jag och såg framför mig att vi skulle mötas av överfulla stugor redan här. Men som tur var var det ett sällskap på åtta belgare som skulle knata vidare med tält. Nu blev stugan i alla fall full, men inte överfull. Vi flyttade in i åttabäddsrummet, där vi senare fick sällskap av en holländare. En annan av besökarna i stugan var en ensamvandrande dam, samt två st som frågade om det var jag som lagt ut på FB-gruppen ”Vandrarna” att vi skulle gå från Vakkotavare på lördagen.

Eftersom det är jubiléumsvandring i år måste det firas på kvällen. Jag hade tagit med några skumpaflaskor och till detta lite tilltugg, Det blev riktigt mysigt och festligt i stugan, som ju längre kvällen led  lystes upp av stearinljus. Vi kom fram till att under de femton vandringar som genomförts har jag (givetvis) varit med på samtliga, tätt följd av Linnéa med 14 st och Lisbeth med 13. Bra gjort gänget, nu satsar vi på femton nya år i fjället!

Kristinas o min middag var det inte heller något fel på. Renskav från Renbiten i Grövelsjön och till det nyplockade kantareller och vildris. Övriga gänget hade gemensam middag bestående av sill, potatis och lämplig dryck.

Satte tiden för avmarsch i morgon bitti till klockan 0730, och med tanke på att vi är rutinerade stugbesökare så borde det räcka att gå upp klockan 0600. Trots att det inte är en alltför lång sträcka i morgon så misstänker jag att första backen kommer att ta sin tid. Skulle ju vara skönt att slippa ro över Teusajaure, och båtskjutsen går klockan 1616. Stugvärden kör i och för sig en tur klockan 1900 också, men det blir alladeles för sent att komma till stugan då.