25.e januari minus 6 grader

Av marktjänstansvarig Magnus

Vaknade i morse till en riktigt hyfsad yttertemperatur. Min första fråga till Eva var  -  ”Hur står det till med halsen?” Svaret var att det nog skulle bli ett lopp som planerat i dag. Även om jag inte är någon skidåkare själv, gladde det mig faktiskt, jag vet ju hur mycket dessa lopp betyder för Eva. (Skulle ALDRIG erkänna det så hon hör det men så är det i alla fall.) Starten skulle inte ske förrän klockan 11:15, så det fanns gott om tid att valla färdigt skidorna, tur att Eva varit förutseende nog att förbereda skidorna redan i går. I dag, var det bara att avsluta vallningen, liksom alla andra dagar med god hjälp av Atlas.

   

Fottejpning var naturligtvis ett måste före dagens lopp. Hjälpen i går vara ett snilledrag. Om det var inläggen eller strumporna låter jag vara osagt, men heder åt Intersport och Thomas som hjälpte oss där. Foten verkaded i alla fall trivas bättre i skidpjäxan nu.

Vi var i god tid vid starten i Oxberg. Eva var väl förberedd och vid gott mod. Jag följde henne till starten (Atlas fick stanna i bilen. Med alla dessa människor springande omkring).

Starten gick som planerat klockan 11:15. Vi skulle ses igen om ca 1 timma. KRAM och lycka till älskling

Beroende på upplägget av kortvasan, hade jag ingen möjlighet att komma fram till spåret, och Eva, före Hökberg. Här var det gott om människor. Kontrollen var i vanlig ordning välordnad och lätt att ta sig till och från. Det gäller bara att ha lite erfarenhet om hur det ser ut, och var man ska parkera. Tyvärr gjorde jag kardinalfelet, att tro att jag skulle kunna hantera både Atlas OCH kunna serva Eva. Detta föll platt till marken. Atlas hade DÖKUL i snön och gjorde stor succé hos de flesta andra vid kontrollen. Men experimentet slutade med att jag missade att fota Eva vid kontrollen, något som ALDRIG tidigare har hänt.

I Höksberg var det som alltid välordnat och välbesökt

Nästa kontroll var vår egen lilla kontroll i Läde. Här brukar det alltid vara väldigt gott om utrymme, men alltid väldigt mysigt. Så även i år. Vid förra årets öppna spår, stod här en tjej och skramlade med en koskälla, (såg henne även året dessförinnan). I år hadevi en kille här som ringde med två klockor, Mycket till glädje för de flesta åkarna.

"Klockklämtaren" såg understundom lite lustig ut

Men han var uppskattad av åkarna

Eva passerade här klockan 13:17, Enligt kamerans klocka. Inte illa.

Eva anlände hit klockan 13:35

Den sista kontrollen som passeras, är Eldris. En liten oansenlig kontroll, som är lite trång, och man vill inte gärna att ”följebilarna” ska åka ner hit, men hittills har jag, till Evas stora förvåning, alltid lyckats ta mig fram hit.

På målrakan före kyrkan, och den välkända klockstapeln, såg jag den här i trakten så välkända profilen ”Gustav Vasa”

Eva kom strax efter, hon gick i mål med tiden 3:19:33. En JÄTTEBRA tid.

Hon har i mitt tycke gjort sig VÄL förtjänt av den lilla medalj som jag hängde om hennes hals.

              
Efter loppet genomförde Eva på ett FÖREDÖMLIGT sätt stretching på båda benen, för att förhindra att musklerna skulle krympa. (Alla vet vi ju att det kommer dom att göra i vilket fall)

Väl hemma efter att ha missat att komma in i simhallen (bokad för de kvinnliga åkarna i kortvasan) hängdes nummerlappen upp i fönstret på sedvanligt vis.

Efter duschen smakade det mousserande vinet och maten utomordentligt gott.

Från att inte vara säker på om hon kunde genomföra loppet till detta var ett imponerande steg.
Nu återstår ”bara” öppet spår på måndag och vi får se hur det går med själva vasaloppet nästa söndag. Båda loppen har hon bestämt sig för att genomföra, och med den envisheten tror jag nog att det kommer att bli så.

Till NÄSTA dag

Till FÖREGÅENDE dag