27 Februari minus 3 grader

Av Eva

Vilodag, var det första jag tänkte när jag vaknade i morse. Kroppen kändes OK, men det var väldigt skönt att ligga kvar en stund extra i sängen. Men halv nio talade Atlas klart och tydligt om att NU fick det räcka, JAG VILL GÅ UT. Det var bara att klä på sig och traska ut den vanliga vägen bort mot bommen. Snöbollar kastades och lillkillen sprang överlycklig ut i den djupa snön för att hämta dem. Kändes faktiskt riktigt bra i kroppen efter gårdagens lopp.
Efter lunch åkte vi in till Mora för att titta lite på målgången i tjejvasan. Många glada, men trötta, tjejer passerade oss in mot målet.
Därefter åkte vi tillbaka mot Oxberg och körde ner till Gopsängarna där min julklapp från Magnus, en Muurikka, skulle invigas. Nja invigas är väl fel ord, den skulle eldas och fettas in.

Enligt konstens alla regler hällde vi olja, och stekte fett dvs bacon. Det stod på bruksanvisningen att man skulle ta det försiktigt och se upp för oljebränder…….

Oj oj oj så fel det blev…. Stora lågor slog upp från Muurkikan. Men det gör nog inget…..

Men baconet smakade bra, det var vi eniga om alla tre. Fast Atlas var mest intresserad av att hämta isbollar i den djupa snön på sjön. Det blev i alla fall en skön eftermiddag vid Gopsängarna.

Snälla kasta mer.. JAG hämtar

Kvällen ägnades åt att rengöra skidor och att lägga på en glidgrundvalla, och sen kallade John Blund ganska tidigt. En avslappad och skön dag var till ända.

 

Även söndagen bjöd på sovmorgon ända till 0745. Ännu en Kanondag, och dessutom var temperaturen helt överkomlig.  Efter frukosten var det bara att ge sig i kast med skidorna igen. Grundglidet skulle sicklas bort och racingglidet läggas på. Allt enligt Tokos (mitt favorit vallamärke) direktiv på internet.

   
Är det här rätt? Skall det hålla i nio mil?

Efter glidet så var det fästet som skulle på. Först ett par lager blått, sen några lager rött och som avslutning några lager blått. Tvi tvi tvi, måtte det vara rätt!!!
Dagen gick i avslappningens tecken och Atlas fick en härlig promenad runt byn Blyberg. Solen gassade och det var en riktigt härlig vårvinterdag.

På kvällen åkte vi upp till vasaloppsspåret, och Hökberg, för att följa upplösningen av Öppet spår. Det är alltid lika fascinerande att titta på repdragningen. Jag som under mina första år i Fädrens spår kämpade mot reptiderna lider verkligen med åkarna som blir stoppade av det förrädiska repet. I Hökberg drog de i år repet lite senare än de officiella tiderna så det obevekliga stoppet blev ca 1730.

För att få uppleva lite mer repdramatik åkte vidare ner mot Mora, med Eldris som mål.

Nu hade mörkret börjat lägga sig, och det var riktigt mysigt att få uppleva den här kontrollen i mörker från andra sidan spåret.

Eldris i elljusets sken

Som åkare är det lite mer stressande. Men det är en mycket trevlig skidtur in mot Mora i ljuset av marschaller, och på senare år, även elljusslinga.

Nu orkade vi inte nvänta ”The bitter end” här i Eldris, utan åkte hem straxt efter 1800 för att förbereda oss inför morgondagen.
SMHI har lovat en kall morgon, så jag känner lite beslutsångest inför klädvalet. Skall jag åka i F17s tävlingsdräkt. Eller välja ett varmare alternativ???????????

Klockan är nu 2100, och sängen kallar. Vi får se i morgon vad temperaturen visar……………

Atlas har i alla fall hittat sin favoritplats bredvid husse.

Till NÄSTA dag

Till FÖREGÅENDE dag