21.a januari minus 8 grader

Av skidåkaren Eva
 
     
 
Vilken underbar dag det har varit! När vi vaknade möttes vi av en klarblå himmel och sol, och bara en minusgrad.
 
     
 
Jag gick bara och njöt under morgonrundan med Atlas. Han uppskattade också rundan, eftersom den blev extra lång och det blev många fler snöbollar att springa ut i snön för att hämta. På väg tillbaka till stugan, när jag gick med den värmande solen i ansiktet kändes det som en riktig vårvinterdag. Det tyckte även småfåglarna som drillade glatt.
 
     
 

Hur länge skall istappen stå emot den värmande solen? Svar: Klockan 1100 hade resterna av vintern glidit av.
 
     
 
Nu lockade det verkligen att ge sig ut i skidspåren, men först måste det till en liten modifiering av vallan. Egentligen borde det nog vara klister men det försöker jag undvika till varje pris – det är ju så kladdigt och det brukar sluta med att det är klister precis ÖVERALLT. Det fick bli en liten kompromiss, Tokos spray. Resultatet blev ett stort gasmoln, som Atlas INTE tyckte om. Han fnös ljudligt och blängde ilsket.
 
 
 
     
 
Så var vi då äntligen klara för att ge oss av. Dagens träningsrunda blev första delen av halvvasespåret fram till Viadukten – Vasslan. Jag tyckte att det var en perfekt sträcka för Atlas att få springa av sig lite på, så midjebälte, sele och draglina åkte fram.
 
 

Nej, jag vill åka åt andra hållet…..
 
     
 
Efter att vi varit lite osams om åkriktningen, och på vilken sida han skulle springa på så kom vi iväg. Jättekul tyckte Atlas som började jaga mina skidspetsar. Jag förstår att Magnus med stor skepsis såg oss försvinna bakom kröken…….
 
 
 
       
 

 
 
Medan vi åkte vår lilla skidtur, tog Magnus en liten sightseeing runda med kameran i högsta hugg.
 
 

Wäsabergen, där ungarna lärt sig åka utför

Älvdalens kyrka
 
 

 Skyltningen vid kontrollen i Evertsberg

Bäcken vid Vasslan
 
 
 
 

Atlas och jag fick en helt underbar skidtur. Lite trögt i spåren, som hade fått påökning av lite nysnö under natten, men betydligt bättre fäste idag än i går. Att glida fram i hårda fina spår med solen värmande i ryggen, vad kan man väl mer begära. När vi åkte längs med Oxbergssjön kändes det som om vi kunde fortsätta hur långt som helst. Atlas slutade ganska snart med att jaga skidspetsar och sprang så fint i spåret, och till största delen kunde han springa lös. Det blev lite av en ahaupplevelse för honom också, att när han stannade för att nosa på något, så hann matte väldigt långt på kort tid med de där konstiga sakerna på fötterna. Snacka om intervallträning för honom!

Magnus kom fram till Vasslan bara en kort stund före oss, men hann ta ett kort upp mot den beryktade kurvan i backen ner mot viadukten. Jag hoppas Thore tar det lugnt här på sin sträcka av Stafettvasan, så han slipper stå på öronen i kurvan.

 
 

Thores kurva..
 
       
 
Efter ca en timmes åkning var vi framme vid Vasslan och Magnus. När Atlas fick syn på husse blev det full fart och då ar det bara att åka med.
 
 

Hej husse, HÄR kommer vi…..

NEJ bromsa INTE, då blir det ju jobbigt…
 
       
 

Något som jag gjort många av mina födelsedagar här uppe är att åka iväg till Gopsängarna och grilla korv. Sagt och gjort. Nödvändiga varor packades ner och sen bar det av. Nu visade det sig dock att det inte var så fint vid Gopsängarna. Vi kom dit drygt en timme för sent för att kunna få njuta av en sol som strålade in i slogboden. Istället möttes vi av en kall vind så vi beslöt oss snabbt för att köra till en annan grillplats.

Valet blev slogboden vid Oxbergsbron. För att komma dit var vi tvungna att pulsa ett par hundra meter i orörd snö. Nu var det skönt att här inte är så mycket snö!
 
 
 
       
 
Den medhavda veden staplades upp och snart hade Magnus, med Atlas ”hjälp” fått till en skön brasa. Här gassade solen skönt rakt in mot slogboden, och Dalälven rann bara ett stenkast, eller rättare sagt snöbollskast, från oss. Atlas for glatt fram i snön och ville bara jaga snöbollar och alla de roliga pinnarna som vi tagit med oss.
 
       
 

I väntan på att brasan skulle brinna ner och den fina grillglöden skulle infinna sig fick kameran jobba lite. Magnus bestämde sig för att försöka fånga takdroppet, och han lyckades riktigt bra.

 
 
  
Droppen Dripp…. Eller om det nu är droppen Drapp…
 
       
 

Den vita duken var framlagd på bordet
 
       
 

Som vanligt kunde vi inte vänta till det var perfekt glöd, men att grilla korv utomhus är otroligt mysigt.
 
       
 
Och så gott det smakar! En väl genomgrillad korv med en lätt bränd yta och till det lite ketchup. Smaskens. Fast Magnus muttrade något om senap… Börjar nästan förstå norrmännen och deras förkärlek till pölse. Det får väl bli en ny tur hit nästa lördag med hela familjen.
 
 

Älskling, tog inte DU med senapen……..
 
     
 

Efter grillningen åkte vi in till Mora för lite shopping. Det blev ett besök på Maxi och sen gick vi runt inne i centrum. För min del blev det ett besök på Intersport och inköp av lite grundvallor.

Väl hemma igen var det dags att förbereda födelsedagsmiddagen. Marschallerna tändes och spred snart en mysig stämning när de brann i snön.
 
 
 
     
 
Pappa och mamma hade skickat med en flaska med bubblande innehåll och givetvis skulle de vara med på ett hörn när den dracks. Tur det finns mobiltelefoner!!!!
 
 

Skål mamma o pappa
 
     
 

Efter en god middag och en sprakande brasa tog det emot lite att gå ut på kvällsrundan. Men Atlas delade absolut inte den uppfattningen.

Tack alla ni som hört av er med gratulationer under dagen!
 
       
       
       
     
     
 

Till STARTSIDAN 2012